Sol, sand, sömnbrist och snack

Igår ringde det från dagis. Som vanligt får man aningens ont i magen när man ser att det är dagis som ringer, och hinner undra lite över vem som har blivit sjuk eller vem har slagit sig. "Hej Maria, det har inte hänt nånting" säger en upprymd fröken, "men jag måste bara berätta! Din David pratar!!" Va? Vadå, solsting eller? Men nej, så är det. Min David har nu grubblat färdigt, och bestämde sig igår vid lunchtid att det är dags att prata. Och det gör han verkligen, det bara bubblar ord och meningar ut ur denna lilla pussmun. Helt otroligt!! Likadant var det när han började gå, vi var ungefär en vecka ifrån att åka på utredning via BVC, han var nästan 20 månader gammal och tvärvägrade att gå. Men, den 3:e januari, i vårt vardagsrum hade han också då grubblat klart, ställde sig upp och gick. Nu menar jag inte så där några steg liksom, utan han bara började gå, där och då. Lustig liten man det där :)

Nu verkar det som att det blir sommar i alla fall, underbart väder bjuder på mycket utelek och plask. Mycket skönt och uppskattat, fast den där brutala solen på morgonen kunde man klara sig utan. Senast kl 05:15 går David upp, och det tycker vi andra är alldeles för tidigt... Vi har satt upp mörkergardiner, provat att lägga honom senare på kvällarna, sett till att han får två vällingar så att det inte är hungern som väcker honom, men icke. Han har helt enkelt sovit klart vid 5-tiden på morgonen. Suck. 

Mitt fina kök förvandlas till en sandlåda  varje eftermiddag numera, och på framsidan av huset verkar det byggas någon sorts kyrkogård för pinnar. Mina söner samlar pinnar i oändlighet, det ligger säkert ett trettital pinnar i alla dess former utanför ytterdörren, och jag har gett upp på att ta bort dom. Pinnarna förökar sig hela tiden ändå... 

Snart börjar semestern, och vi har inga som helst planer. Ta det lungt, njuta, leka, sova, fixa lite med huset, och kanske sova lite till. Den 24:e juli åker jag till Island, och stannar en vecka. Jag längtar efter att få krama pappsen, han opereras i dag och jag kan inte tänka klart. Men, jag hoppas att när det ringer i eftermiddag så är det goda nyheter med en positiv prognos. Och till det ringer, så blir det en nästan outhärdligt lång dag. 



Kommentarer
Postat av: Indra

Vad skönt att talet har släppt! Vad mycket han måste ha att berätta nu.



Tänker på din pappa idag och håller tummarna!

2009-06-24 @ 18:51:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0