En dag i solen
En skön dag i solen har nått sitt slut, nu väntar bara Cityakuten på TV och sen blir det sängen. Trött, trött, trött. Efter dagislämningen i morse åkte jag och Stefan hem, städade och gjorde fint här hemma, och sen satt vi på baksidan och njöt av det underbara vädret. Eller, han låg i sin vagn och pruttade, jag njöt av solen :) Sen åkte vi och hämtade Caroline och Stella, och tillsammans tog vi oss till Nacka Forum och hämtade spegeln som är så fin så! På Village såg jag också helt underbart fina muggar med ordet "fröken" på, så jag passade på att köpa några stycken för att ge pojkarnas underbara fröknar på dagis, som en tidig sommarpresent. Dom tackar och bugar och bockar, vilket jag tycker är rätt lustigt för att det är VI som ska tacka och buga och bocka och sjunga lovsånger till deras ära. Vilket fantastiskt jobb dom gör, det är jag som tackar för att få lämna mina söner varje dag med 4 så fina och unikt speciella kvinnor, jag åker hem och känner mig trygg. Jag ser hur mina söner utvecklas, hur dom stimuleras på ett sätt som jag aldrig skulle kunna erbjuda, pojkarna lär sig saker och får den stora fördelen att påverkas och bli inspirerade av människor som annars inte skulle få finnas i deras liv. Så tack ska ni ha, Ulrika, Louise, Anja och Monica !!
Jag känner mig rätt så låg och andlös just nu. Det är något fel på min kära kära pappa, och det känns otroligt jobbigt att han är på Island just nu. Jag är pappas flicka, ända ut till fingerspetsarna är jag hans flicka. Det var först i tjugoårsåldern som jag upptäckte vilken fantastisk man han är, när jag lärde känna honom som människa och inte bara som en pappa. Det är ett stort privilegium att få vara vän med sina föräldrar, att kunna anförtro dom saker, och att skratta med dom. Och nu är pappa dålig och vi vet inte riktigt vad det är. Hittills har undersökningar pekat åt ett håll som är inte speciellt farligt men nog så besvärligt, och det är jobbigt att inte kunna ta hand om honom nu. Han ska i alla fall på skiktröntgen i morgon, och fram tills att vi vet med säkerhet kommer jag ha lite ont i magen. Och jag har ingen humor just nu, så förvänta dig inga skämt :)
För att fördriva tiden imorgon så ska pappas oroliga dotter tillsammans med pappas oroliga hustru åka till Plantagen, hämta allsköns växter och plantera skiten ur dom tills telefonen ringer!
Jag känner mig rätt så låg och andlös just nu. Det är något fel på min kära kära pappa, och det känns otroligt jobbigt att han är på Island just nu. Jag är pappas flicka, ända ut till fingerspetsarna är jag hans flicka. Det var först i tjugoårsåldern som jag upptäckte vilken fantastisk man han är, när jag lärde känna honom som människa och inte bara som en pappa. Det är ett stort privilegium att få vara vän med sina föräldrar, att kunna anförtro dom saker, och att skratta med dom. Och nu är pappa dålig och vi vet inte riktigt vad det är. Hittills har undersökningar pekat åt ett håll som är inte speciellt farligt men nog så besvärligt, och det är jobbigt att inte kunna ta hand om honom nu. Han ska i alla fall på skiktröntgen i morgon, och fram tills att vi vet med säkerhet kommer jag ha lite ont i magen. Och jag har ingen humor just nu, så förvänta dig inga skämt :)
För att fördriva tiden imorgon så ska pappas oroliga dotter tillsammans med pappas oroliga hustru åka till Plantagen, hämta allsköns växter och plantera skiten ur dom tills telefonen ringer!
Kommentarer
Trackback
