Jamen just det!!

Jag hade ju glömt!! Hösten innebär inte bara suset i trädet, vackra värmeljus, mysfaktor och skönt väder. Hösten är också snuva, öroninflammationer, hosta, snor, vansinninga utgifter i form av täckbyxor, stövlar, skor, vantar, jackor och sen förstås... mer snor.... David är hemma med hosta och förstås snor idag, och jag känner hur blodtrycket ökar. Jag som skulle ha en storstädningsdag i dag. Och i morgon skulle jag ju börja röja i förrådet. Vad gör man? Jo, man får helt enkelt lära sig att inte allt går att kontrollera, jag tar det allra smutsigaste med dammsugaren och viker tvätt medans SnorDavid tittar på Musses Klubbhus.

Sånt är livet, och om mina barn har lärt mig något så är det just flexibilitet, att lära sig att saker blir inte alltid som man har tänkt sig, och att gilla läget.

Men jag måste erkänna, kontrollmänniskan med städmanin som fortfarande envisas med att bo inne i mitt huvud skulle gärna ha städat i dag och gått till attack i källaren imorgon...


Ett endaste dygn

Ett litet dygn rymmer bara 24 timmar, och under dom ska en stackars mamma hinna med väldigt mycket. Och just dygnen dessa senaste veckor har krävt väldigt mycket, och då fick jag dra in på en del göromål. Just bloggen fick stå på "kan vänta" listan. Jag br om ursäkt för att ha ignorerat både bloggen och dess läsare, men ibland måste man helt enkelt kunna säga nej för att räcka till.

Hösten har kommit och det tycker jag är underbart, jag älskar hösten!! Så vackert, så rent, så härligt uppfriskande, och så höjs även mysfaktorn en hel del när man kan dra fram små värmeljus, lite pyssel i soffan på kvällarna, och sen förstås min absoluta favorit  - suset i träden. Underbart!!

Alla killar har det bra, Tomas är fullkomligt besatt av Michael Jackson just nu och upplyser mig hela tiden om att "Majkäldjaksånn" är död men han dansade och sjungde JÄTTE bra. Sen kollar vi på Majkäldjaksånn på youtube och Tomas påstår sig sakna MJ nu när han är död... Vad ska man säga till det då??

Uppdateras fortlöpande från och med nu, I promise!!

Skilsmässa

Jag har just målat klart alla trappor, och gjort klart en tredje omgång på den svåraste delen av trapporna. Slitgöra och jag är helt slut. Sätter mig ner vid köksbordet, precis lagom till att se den där människan jag gifte mig med TRAMPA upp för trapporna. Som är precis nymålade. Och ganska glansiga så det kommer att sätta tydliga märken.

Fan
.


Återkommer inom kort

Jag tar en snabb paus, just nu är min ständigt underbara pappa här och tillsammans målar vi badrummet. Som inte är ett badrum, utan en toalett. En liten toalett. Typ.. garderob. Men, den ska också få bli fin, och har nu ett nytt golv, och på måndag blir vi stolta ägare av ett stycke toalett med tillhörande tvättställ, OCH en blandare. Det ni! Det ska bli så kul, och roligast blir det nog att få flytta alla toalettartiklar ut från mitt sovrum... Nästa vecka nalkas det också ett avslut på målandet, och då minsann kommer det bilder. Före, efter, allt vad ni vill ha.
Jag har fått många frågor om min pappa, men har valt att inte blogga om honom eller hans tillstånd. Det är för privat, dels för att det gäller hans privata sfär och detta är ju trots allt min blogg, och även för att mina känslor runt denna väg vi vandrar på är så intensivt råa och privata att jag kan inte skriva om dom här. Men jag vill tacka för alla underbara tankar ni skickar, och jag är mycket rörd över det engagemang och empati som har visats. Och jag kan säga att han mår bra. Det kommer att bli bra det här, kanske inte just det "bra" vi hade tänkt oss innan sommaren hände, men det blir bra ändå. Familjen, kärleken, vänskapen och respekten tillsammans hand i hand.

Favorit i repris

Jag ammar Stefan. Plötsligt hör jag hur katten jamar, och ser hur David går och bär på katten som om hon vore en amerikansk fotboll (ni vet, så där under armkroken på nåt sätt). Ronja ser inte ut att trivas alls.... Jag ammar Stefan och känner mig ganska låst.

Då ropar Tomas att han har nu bajsat klart och behöver hjälp. Ronja jamar lite högre och det ser ut som att David tagit ett stadigare grepp om stackarn. Tomas ropar nu ännu högre att han minsann har bajsat klart. Jag undrar om man kan amma fortare?
Vem får min uppmärksamhet först? Jag vet inte själv nämnligen.



Regn och sånt

Jag är inte på topp just nu. Ingen särskild anledning, men ändå tusen olika mycket påtagliga orsaker. Många knutar i varierande storlekar som sitter nånstans i magen just nu, och dom flesta går inte att lösa på något sätt. Fy.
Renoveringarna går som smort, fast det är ganska tröttsamt att ha halva huset belägrat av maskiner och täckt av papper, resten är täckt av damm... Målningen av pojkarnas rum och hela trapphuset är nu klart, och det är så underbart obeskrivligt fint! Nu har målaren tagit vardagsrummet som sin gisslan, så vi är portade därifrån. Rätt skönt faktiskt att inte ens ha möjligheten att titta på TV just nu, otroligt vad vi hittar på att prata om istället. Nykära är vi på kuppen, det visar sig att vi har massor att prata om när TV:n inte står på ;)
Lilla toaletten är.... ja, ingenting just nu. Utan toalett och utan tvättställ är det bara ett rum. Men imorgon ska golvet bli klart, vilket förhoppningsvis innebär att måndag blir toalett- och tvättställsdagen! I helgen blir det sen elektriska leken också, då vi får ljus i trapphuset, nya strömbrytare och även ett vägguttag under skrivbordet i T&Ds rum. Roligt roligt alltihopa, men dyrt och aningens tröttsamt också. Jag hör verkligen hur otacksamt detta låter, så jag sätter punkt här!
Igår var det Gårdsfest på Tomas och Davids dagis, och det var supertrevligt att få mingla lite med andra föräldrar. Jag känner mig fortfarande nöjd med beslutet att flytta dagis, allting har blivit lättare förutom kanske då lämningen av Tomas. Jag tror att han är ganska mätt på förändringar och sånt just nu. Han protesterar högljutt och våldsamt, inte varje dag men nära på. Just nu är styvsonen här ocskå, vilket tenderar att göra Tomas lite arg också. Han blir utan sin pappa ganska mycket under dessa veckor, vilket är grogrund för en massa agressioner. Tufft det där.
Imorgon ska jag ut på stan och träffa mina underbara väninnor från Junigruppen, en grupp mammor som alla fick barn i juni 2005 (Tomas grupp). Det ser jag verkligen fram emot!

RSS 2.0